zaragambaszoroya

Snön är här om ni missat det! Jag gillar, men jag vet en liten tjej som gillar det ännu mer, haha. Först var hon skeptisk över det där vita som låg utanför porten, dröjde dock inte länge innan hon insåg att det där vita var jätteeeroligt! Vilken lycka det var att se henne så glad och busig. Ska försöka få med mig kameran ut idag om det inte snöar för mycket. Känner att bildbevis behövs :)

Igår kom vi hem från en trevlig vistelse i Vallentuna hos Royas syster + husse & matte. Vi kom dit i lördags vid två-tiden. Åkte nästan direkt till ett flygfält nära dem och släppte syrrorna. Sist de träffades var Vilja lite rädd för Roya, eftersom hon var så lekfull och på. Men nu hade hon minsann tuffat till sig :) Hon var hårdare än Roya, men de såg ut att ha riktigt kul med varandra. Sedan blev det middag och prat. Vi somnade redan vid halv 11 nångång. Var inte bara vovvsingarna som var slut efter allt busande. Igår (söndags) åkte vi återigen till flygfältet och släppte dem, sen for vi hemåt. Det var som sagt väldigt trevligt, nu är det er tur att hälsa på oss snart :)

Här kommer lite bilder.. Tog inte så många faktiskt.

Både Mathias och Roya ligger fortfarande och sover. Vilka sömntutor :) Gjorde nyss ett försök att väcka Mathias, men han sa bara högt "GÅ INTE!". Hm, vad drömmer han om? Nåväl.. Idag är det tråk/skön-söndag. Kan inte riktigt besämma mig om jag gillar söndagar eller inte. Jag ska snart iväg och rösta med mamma. Sedan får vi se vad som händer. Lite hundbus skulle inte vara helt fel tror jag. Var länge sedan Roya fick leka av sig med en vovvsing.

Igår på kvällen åkte jag och Mathias till Hallsta och drack lite med Jennifer och Linn. Begav oss sen till Bill och Bob i stan. Lyckad kväll tycker jag :) Skönt att inte gå ut, utan bara sitta på Bill och Bob och snacka med folk. Roya fick vara hos sin farmor och farfar. Hon var även med dom under dagen en sväng. Skogsprommis blev det då.

Snodde några bilder av Catrine från facebook från prommisen :)

Våran stackars lilla Roya gjorde illa sig igår innan kursen. Vi gick en sväng i skogen vid bhk innan kursen började för att hon inte skulle vara allt för rastlös under kursens gång. Vi gick in i skogen en bit, upp på en större sten. Jag var lite efter, och duktig som hon är så håller hon koll på mig, vilket resulterade i att hon kutade mot mig men missade att det låg ett stort träd som fallit ned på stenen.. Hon tänkte nog hoppa men bakbenen hann inte riktigt med, inte det högra iaf. Hon slog i det riktigt hårt och pep till en stund. Hon gick på benet redan efter, men hon ville inte riktigt sätta ned det helt. Hon tar inte stöd på det om man säger så.. Samma sak idag, hon går och kan springa, men hon tar inte så mycket stöd som hon borde. Vi ringde till veterinär imorse och hon sa att det kunde vara något korsband som skadats eller en sträckning kanske. Vi skulle avvakta och se om det blir bättre. Hon är fortfarande glad och piper inte nånting, så det är nog inget allvarligt. Men går det inte över snart vill jag åka till veterinär.

Jag är alltså hemma med Roya idag. Jag skulle egentligen ha gått på föreläsning 9.15-12.00, men vi bestämde att det är bäst att jag stannar hemma med henne. Jag får plugga hemma, tror inte jag missar något jätteviktigt. Föreläsningsmaterialet hamnar på internet snart så jag kan ta del av det. Lite typiskt är det allt då vi har krånglat fram och tillbaka om hur vi skulle göra med Roya idag. Ensam ca 5 timmar går inte, ingen var ledig och kunde vara hundvakt. Hon skulle ha hängt med husse till jobbet, men när hon är såhär är det bättre att hon kan vara hemma och slappna av. Inte sitta instängd i ett fikarum hon inte känner till med folk hon inte känner till..

Jag sitter och läser och antecknar från kurslitteraturen nu, men det är inte det enklaste kan jag meddelande. Jag har en trött valp som vill ligga med huvudet i knät och sussa. Hon är så söt så jag har inte hjärta att flytta på henne. Dessutom är hon ju skadad, då måste jag vara extra snäll. Jag undrar om hon är såhär gosig för att hon inte känner sig helt hundra.. Jag tror minsann att hon är gosigare och pluttigare än vanligt..

Vilket långt inlägg det blev!
Någon liten själ kanske orkar läsa :)

I Härliga Hund kan man läsa 7 snabba om rhodesian ridgeback;

1. Det är en av världens snabbaste hundar över längre distanser.

2. Den är mycket tillgiven sin familj. Främlingar är oftast ointressanta.

3. Rasen har ett tufft, nästan farligt rykte. Men det är i grunden en vänlig hund med milt sinnelag.

4. Den har kallats för lejonhund, ett namn som skapat missförstånd. Man kan tro att hundarna själva dödat lejon. Nej, uppgiften var att hitta och se till att lejonet stannade kvar tills en tvåbent jägare hann fram. Arbetssättet var att studsa runt och irritera lejonet, inte att hålla kvar det med våld.

5. Två sidor av samma mynt: En ridgeback är mycket självständig men den vill helst inte vara ensam. Hundar som behöver vara ensamma delar av dagen måste tidigt få vänja sig stegvis och i lugnt tempo.

6. Den mognar fysiskt tidigt, men är inte mentalt vuxen förrän i tre-fyraårsåldern.

7. Intresset för rasen växer. Nu registreras ungefär 400 valpar om året.

Klockan är 00:39, jag ligger och väntar på att Mathias ska komma hem.
Han har som sagt varit på fotboll i Sthlm ikväll.
Såg honom på tvn faktiskt, stod där och sjöng ;)
Så fin min bebiz.

Imorn ska vi på hundutsällning i Sthlm.
Några andra som har Royas syster skulle också dit -
så ska förhoppningsvis ses. Blir kul!
Lite segt att det verkar börja 9.30 bara.. Gäsp..

Ne, nu är nog husse hemma när som helst.
Ska nog stänga av datorn och försöka somna.
Jag lär behöva försprång, han somnar på en röd, inte fem..

Imorse var vi till veterinären i Arboga för att kolla Royas ögon.
Han sa att hon hade en väldigt lindrig inflammation, som var vanligt bland valpar.
Inget vi behövde oroa oss över alls.
Men det var ändå skönt att vi åkte, nu slipper vi oroa oss.
Fick även tips om att tvätta ögonen med koksalt om hon fått smuts i ögonen -
eller att använda ögonkrämen Noviform om hon blir riktigt röd.

Nyss har Roya fått leka av sig med sin "kille" Tiger the Boxer.
De leker verkligen bra ihop, kommer de nog alltid att göra :)

Kom nyss hem från en liten prommis med Roya runt Sura.
"Runt Sura" var kanske att ta i iofs..
Vi gick en vända på cirkus en halvtimme.
Hade jag gått den utan henne hade det kanske tagit 15 minuter, om ens det?!

Valpisar ska ju inte röra på sig allt för mycket -
men jag tror att vi märker på Roya om hon inte orkar mer.
Skulle aldrig ta ut henne på en långpromenad -
men såna som idag tror jag inte skadar henne alls, snarare tvärtom :)
Bra koppelträning är det också.
En sak vi måste träna på är hundmöten.
Hon är ingen som vill flyga på andra hundar -
men hon stannar upp och spanar, och vill inte gå åt det håll vi ska.
Hoppas att kursen som börjar på tisdag kan hjälpa oss med det.

Roya beter sig inte riktigt som vanligt idag.
När vi gick första vändan imorse betedde hon sig konstigt.
När vi skulle gå över vägen, som vi gör varje dag, blev hon helt plötsligt rädd för bilarna.
Hon har väl aldrig ens reagerat på dem förut!?
Men jag vet att min farbrors tjej pratade om en period då de börjar tycka allt är läskigt.
Är väl mycket möjligt att hon är i den fasen nu.
Jag funderar om löpet kan vara på g också? Att det är det som gör henne lite konstig..
Hon ville bara in då när vi var ute första vändan, det har aldrig hänt förut.
Gick ut med henne igen efter ca 10 minuter, och då var hon mer som vanligt.
Men hon känns ändå lite off.. Får se hur hon fortsätter vara under dagen.

Nu ligger hon iaf och sover i soffan.
Så jävla söt är hon! :)

:D

.. på båda ögonen har en veterinär skrivit om Roya.
Idag fick jag lite smått panik och började gråta när ena ögat hängde som på en bulldog.
Ena ögat hängde verkligen och de tredje ögonlocket var väldigt synligt.
Nu är det som vanligt igen, men jag vet inte om vi måste kolla upp det?
Tredje ögonlocket syns väl mer eller mindre på alla hundar, men..
Antagligen lite mer på Roya eftersom veterinären påpekade det.

Får förhandla med Mathias när han kommer hem om hur vi ska göra.
Hon verkar iaf inte lida av det, var lika glad och sprallig som vanligt -
men usch vad otäckt det såg ut..

För någon dag sedan gick dokumentären Katie: My Beautiful Face på tv.
Jag missade den, men upptäckte den när jag läste en blogg.
Googlade och såg att dokumentären fanns på youtube, kollade på den igår.
Har ni sett den?

Handlar om Katie Piper som vid 24års ålder fick syra kastat i ansiktet.
Det var hennes kille/ex som hade anlitat en 19årig kille att göra det.
Innan detta jobbade Katie som modell och programledare för diverse program.
Under 24 månader har hon genomgått 30 operationer.
Hon använder en mask 23h om dygnet för att minska ärren i hennes ansikte.
När hon först vaknade upp på sjukhuset efter attacken kunde hon inte prata.
Hon skrev lappar till sina föräldrar, t ex; Where am I? Am I dead? Help me. Kill me..

Hur kan man göra något dylikt?
Jag vet inte ens vad jag ska säga om det..
Det är så sjukt.
Som tur är har båda killarna fått sitt straff.
Fängelse på ca 16-17 år var.

Måste säga att plastikkirurgen har gjort ett grymt jobb.
Såg en intervju med Katie från 2010, där såg hon riktigt bra ut.

Tycker ni ska se dokumentären om ni inte gjort det.
Finns på youtube om ni söker på Katie: My Beautiful Face.

Liten hon var!

Fick mail av Veronica (kenneln) här om dagen där hon bland annat "OBS:ade" -
att Royas premiärlöp kan vara på g.
Royas farmor Zindra började löpa vid 5 månader.
Roya blir 5 månader den 26 augusti.
Det behöver ju inte bli så att Roya också börjar löpa vid den åldern, men chansen finns ju.
Tycker det känns jättetidigt, Royis är ju fortfarande en liten plutt! :D
Det visar sig när det kommer, I'll let you know ;)

Just nu ligger jag och Roya i soffan och väntar på husse.
Vi ska hitta på något med Roya när han kommer hem.
Antingen drar vi till brukshundsklubben och går en sväng i skogen -
eller så åker vi och hälsar på ett par här i Sura som också har en RR-valp.
Vi fick veta för någon dag sedan att de har en tik på 7 månader.
Mathias ringde dem och vi var välkomna att titta förbi någon eftermiddag.

Roya som mega-pluttis
7-8 veckor.

Fortfarande pluttig, här ca 12 veckor :)

Jag skulle inte sträcka mig så långt till att säga att Roya är helt rumsren -
men hon börjar verkligen bli det.
Det är sällan det händer olyckor här hemma numera.
Händer det så måste man väl säga att det är mitt och Mathias fel som inte tagit ut henne.

För ett tag sedan kunde man inte låta henne hoppa ned från sägen (ja, hon sover i sängen ;P) -
utan att hon skulle slå en drill på golvet.
Nu kan man ledigt sova till halv tio, låta henne hoppa ned från sängen, gå på toa, klä på sig och gå ut.
Behöver inte alls gå ut lika ofta som tidigare heller.

Ett tag kändes det som att Roya skulle vara en sån hund som tar goood tid på sig med rumsrenheten.
Har läst att endel har fått sina hundar rumsrena på bara någon vecka..
Det gjorde väl att man blev lite frustrerad och stressad.

Trots att det händer olyckor hemma hos t ex. mamma och pappa ibland -
så är det nog inte långt kvar tills vi kan kalla henne rumsren.